söndag 25 maj 2014

Äntligen utplanteringsdags!

I år följde vi Peder Wendefors tips att förgro de allra flesta grönsakerna inomhus och plantera ut småplantor istället för att så direkt på friland. Bara morötter, palsternackor, bönor och ärtor såddes direkt. Fördelen är att förodlade småplantor är motståndskraftigare och dessutom har de ett försprång gentemot ogräset ute i landet. Från februari och framåt har vi alltså sått, sått och åter sått, känns det som. Och så har Jocke vattnat, vattnat och vattnat med.

Det började bli trångt i uterummet redan i början av maj då detta kort togs, och trängre blev det!

De senaste veckorna har såendet varvats med att skola om växter - vilket naturligtvis bara gjorde att allting tog ännu mer plats i anspråk. Samtidigt är det ju väldigt häftigt att se plantorna växa till sig och frodas! Hade man lyckats perfekt med sin timing, hade man inte behövt skola om lika mycket som nu när vissa saker blev för stora för snabbt, och det inte var dags att plantera ut dem än. Samtidigt rår man ju inte för vädret och temperaturerna... Frestelsen att plantera ut småplantorna är naturligtvis extra stor när det är fint väder ute, och då gäller det att hålla sig. Risken för nattfrost finns ju där, och då är ju allt tidigare arbete ogjort om plantorna fryser ihjäl. Rekommendationen är att vi i vår klimatzon väntar till början av juli med att sätta ut plantorna.

Pumpa och squash efter omskolningen

Efter flera veckor med riktigt varma temperaturer och en väderprognos som lovar att det inte blir kallare än 10 plusgrader på nätterna har vi nu börjat utplanteringen även av känsligare plantor så som sallad, mangold, kål, majs, squash och pumpa på friland. Nu får vi bara hålla tummarna att det inte ändå blir ett par riktiga järnnätter i början av juni!!!

Kålbädden "in the making".
I växthuset är det "skiftbyte" nu med. Eftersom vi bara har ett kallväxthus där det blir i princip lika kallt vid nattfrost som utomhus, måste man vänta länge med att sätta ut tomat, gurka, chili och physalis. I år testade vi att så en omgång snabbväxande grönsaker i växthuset före dess, och det har lyckats bra. Häromdagen kunde vi skörda en stor portion spenat som var jättefin, och vi har även fått rädisor, sallat, ruccola och pak choi. Nu får dessa lämna plats för växthusets sommargäster. Jag kan verkligen rekommendera att direktså en omgång tåliga grönsaker som gror även vid relativt kalla temperaturer i växthuset, och på så sätt få färska hemodlade grönsaker mycket tidigare! Sen gör det lite ont i hjärtat att nu behöva rycka upp salladen som egentligen skulle kunna fortsätta att ge skörd ett tag till, men så är det bara. 

lördag 24 maj 2014

Sparris


                                             

Våren har varit varm, men sparrisen i den gamla bädden var lite seg i starten, tyckte vi - eller så var vi bara otåliga och ville äntligen smaka... Mängder med gödsel fick den tidigt i våras, men troligtvis var det för lite vatten som gjorde att den inte riktigt kom igång. Det var ju inte bara ovanligt varmt, utan också ovanligt torrt. Den 16:e maj började äntligen någon liten knopp titta fram, den 19:e maj var 4 stjälkar uppe som hade rätt storlek för att skördas och provsmakas. Idag 24:e maj fanns det tillräckligt så det kunde bli en måltid för två personer. Bästa säsongen på året, helt klart! :)



tisdag 20 maj 2014

Blomning och pollinering med förhinder

Direkt efter att vi hade fått metereologisk vår, blev det plötsligt klara, men väldigt kalla nätter i början på maj. Det kom verkligen olämpligt, eftersom körsbärsträdet och plommonträden redan hade börjat blomma ordentligt. Vi har haft en j-a otur med vädret vid pollinering de senaste åren, och knappt inte fått någon frukt från våra nyplanterade fruktträd (som ju faktiskt är 6-8 år gamla nu och borde ge lite frukt). I år såg det riktigt bra ut fram till nattfrosten som enligt vår granne innebar 9 minusgrader den värsta natten. Som tur var uppmärksammade vi SMHIs varning kvällen innan - och försökte skydda träden och lite andra känsliga växter så gott det gick. Det är inte helt lätt att lägga på fiberväv på ett träd som är ca 3 m hög, kan jag tala om!

Förpackningskonstnären Christo hade varit stolt över denna installation! 

Äppleträden hade tursamt nog inte kommit lika långt, och de knopparna som fanns klarade kylan utan problem. Perenner som löjtnantshjärtat och klätterhortensian däremot tog stryk, tyvärr. Nu, två veckor senare, står Sävstaholm-trädet i full blom. Vackrare syn finns inte!


Det har varit varmt i minst två dagar så det har varit gynnsamma förutsättningar för pollinering. Idag har det störtregnat större delen av dagen, men än så länge regnar inte äppleblommorna ner iaf. Dessutom har vi skaffat förstärkning på pollineringsfronten: ett bisamhälle! Jocke går biodlarkurs just nu, och fick sitt första samhälle den 11:e maj i år. Våra nya hyresgäster gillar verkligen Sävstaholm-trädet och har kalasat ordentligt på det under de varma perioderna. Härligt!

Vi välkomnar våra små pollineringsassistenter till vår trädgård!


måndag 19 maj 2014

Ympning av äppelträd

I slutet på mars var det ympkväll med Borås Trädgårdssällskap, och vi lärde oss massor. Första steget är att lära sig att skära till ympkvistar med rätt vinkel och en jämn snittyta, och det krävde förutom rätt kniv framförallt mycket övning under kvällen. Som tur var fick man till slut in snitsen, och i slutet av kvällen klarade vi ympa en ny äppelsort på en liten grundstam - antingen Amorosa eller Rubinola. Alla gick alltså hem med varsitt litet äppleträd! Vi fick med oss överblivet material hem, och tillämpade våra nyvunna kunskaper på ytterligare varsin grundstam.

Vår granne Alve tyckte att vi efter genomgången kurs var tillräckligt kunniga för att få hjälpa honom med hans vildapel som han gärna ville ha några goda äpplesorter inympade på. Det kändes som ett stort steg, men visade sig inte vara särskilt krånglig till slut i alla fall, och framförallt väldigt roligt.

Tre ympar (av samma sort) på en gren som är 4-5 cm i diameter
Efter detta vågade vi oss på vårt gamla Sävstaholm-träd, vars egna äpplen är bra till mos, men inte goda att äta direkt eller lagra. Man sågar av en lagom tjock gren (4-5cm) utan att barken fläks upp, snittar barken så man kan lossa den med kniv och sticker sedan in ympen under barken. Det är viktigt att frilägga kambriumet på ovansidan av ympen också, så att ympen verkligen försörjs med vatten. På med bast och ympvax, och så gärna en skylt. Sedan börjar den långa väntan på att någon ymp ska ta sig!

Ympstället vaxat och klart
 Några veckor senare nu ser det faktiskt ut som om det är liv i åtminstone en av ymparna av varje sort. Tänk om det har lyckats i första försöket! Även våra småträd ser ut att leva. Väx, väx, väx!